Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
357
sade att han redan ätit på ett värdshus.
Guhhen blev nedslagen; det var honom en
verklig sorg att Christophe ej skulle intaga
sin första måltid hos honom. Sådana
småting hade en stor betydelse för hans
kärleksfulla hjärta, Christophe förstod det, log i
mjugg och höll desto mer av honom. Till
tröst bedyrade han att hans aptit räckte till
för ännu en frukost, och han bevisade det.
Alla hans bekymmer hade flyktat, ban
kände sig vara bland vänner. Han levde
upp. Han omtalade sin resa och sina
motgångar på ett humoristiskt sätt. Han liknade
en skolgosse som fått lov. Schulz strålade,
betraktade honom ömt och skrattade.
Samtalet rörde sig snart omkring det som
förenade dem alla tre: Christophes Lieder.
Schulz önskade intensivt att Christophe skulle
spela några av sina verk, men han tordes ej
be därom. Medan han pratade gick
Christophe av och an i rummet. Schulz lurade på
varje hans steg, och då han strök förbi det
öppna pianot hoppades han att Christophe
skulle stanna. Kunz tänkte sammaledes.
Deras hjärtan klappade fortare då Christophe
mekaniskt satte sig på pianostolen och lät
fingrarna löpa längs tangenterna. Knappt
hade Christophe slagit an några toner förrän
musiken hade honom i sitt våld; han fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
