Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
364
JEAN-CHRISTOPHE
i dag. Hela dagen hörde dem till. De skulle
vara tillsammans en hel kväll. Han skulle
sova under samma tak. Se där allt vad Schulz
tänkte på. Han ville inte se längre.
Munterheten vände åter. Plötsligt steg
Schulz upp, antog en djupt allvarlig min och
utbragte en högtravande skål för sin käre
gäst, som gjort honom den stora äran och
glädjen att besöka hans lilla stad och hans
anspråkslösa hem. Han drack för Christophes
snara återkomst, för hans framgång och rykte,
för all den jordiska lycka han av hela sin själ
önskade honom. Sedan drack han för
musiken, för sin gamle vän Kunz samt för
Pottpet-schmidt. Kunz svarade med en skål för Schulz.
Till slut bad Christophe dem förena sig i en
skål för Salomé, som blev pionröd. Sedan,
utan att vidare låta dem komma till tals,
stämde han upp en välbekant sång; de två
gamla föllo in. Så valde han ännu en annan
för tre röster, som handlade om vänskap,
musik och vin — alltsammans åtföljt av
skallande skratt och glasens klang.
Klockan var halv fyra, då de äntligen
stego upp från bordet en smula tunga i
huvudet. Kunz sjönk ned i en länstol. Han skulle
helst velat taga en lur. Schulz darrade ej
blott till följd av morgonens sinnesrörelser,
han var även osäker på benen till följd av alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
