Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Han beslöt att resa...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
413
ögon var han alltid en tolv års pojke och lion
skulle helst velat att han aldrig blivit äldre.
Helt oskyldigt plågade bon den stackars
gossen, som gick under inom denna kvava,
trånga krets.
Och dock fanns det mycken sanning —
en viss andlig storhet — i denna moderns
omedvetna filosofi, som ej fattade
ärelystnaden utan satte in hela livets lycka på
familjekärleken och den enkla pliktuppfyllelsen.
Hennes själ ville endast älska. Hon
uppoffrade livet, utvecklingen, logiken, all yttre
verklighet, hellre än hon försakade kärleken.
Hennes kärlek var oändlig; den bönföll och
fordrade, den gav allt och begärde allt. Den
försakade livet för att älska och väntade
samma försakelse av andra. Vilken makt
gömmer ej en sådan ringa själ! Omedelbart
upptäcker den allt vad Tolstoys snillrika men
trevande funderingar nått fram till, allt vad
en döende civilisations förfinade konst antagit
efter ett helt liv — ja, sekel — av förtvivlade
strider och utmattande ansträngningar. Men
den starka värld som brusade i Christophes
inre följde andra lagar och begärde en annan
visdom.
Eedan länge hade han velat meddela
modern sitt beslut, men han darrade vid tanken
på den sorg han måste tillfoga henne och var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
