Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Det var fest i byn...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
JEAN-CHRISTOPHE
till närmaste station. Det blev ingen lätt sak.
Ju längre de stego ned i dalen, ju tätare
omvärvde dimman dem. De måste koppa över
två små bäckar och befunno sig sedan mitt
ibland vidsträckta sockerbetsfält och plöjda
åkrar. Marken var ojämn, där fanns gott om
sprickor och upphöjningar, som de voro nära
att snava över. Efter att ha irrat omkring i
dimman märkte de — nu kelt nära —
järnvägens signaler uppe på banvallen. De
klättrade upp och följde skenorna tills de kommo
ett hundratal meter från stationen. Där gingo
de åter ut på vägen. De nådde stationen tjugu
minuter innan tågets avgång. Trots Lorchens
befallning lämnade mannen Christophe allena.
Han hade brått att komma hem och se vad
som hänt de andra och vad man gjort med
hans tillhörigheter.
Christophe köpte en biljett till Leiden och
satte sig att vänta i en öde tredje klassens
väntsal. En yrvaken konduktör synade hans
biljett och öppnade dörren då tåget anlände.
Ingen fanns i vagongen. Hela tåget tycktes
sova. Fälten sovo. Christophe allena sov inte,
hur trött ban än var. Allt under det att de
tunga skallrande hjulen förde honom närmare
gränsen, stegrades hans heta önskan att vara
utom räckhåll. Om en timme vore han i
säkerket... men ännu behövdes blott ett ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
