Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Christophe frågade sig...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
153
Christophe frågade sig vad den franska
kritiken tjänade till. Någon brist på
recensioner spårades ej, de myllrade på alla håll.
Man förmådde ej längre se de verk som
kritiserades, de försvunno under kritiken.
Christophe var ej blid mot kritiken i
allmänhet. Han hade redan svårt att inse
nyttan av den mängd konstnärer som bildade ett
slags stånd för sig mitt i den moderna staten.
Han ansåg att det var ett tecken på att
tidevarvet var utmattat, då det åt andra
överlämnade plikten att beskåda livet — en tid
som kände i andra hand. — Med så mycket
större skäl fann han det en smula föraktligt,
att nutida människor ej ens voro i stånd att
med egna ögon se livets återglans. De
fordrade ytterligare mellanhänder, en
återglan-sens återglans, med ett ord: kritiken. Så
borde åtminstone återskenet ha varit troget,
men det upprepade endast den stora massans
ovisshet. De erinrade om dessa museispeglar
i vilka man samtidigt ser det målade taket
och de nyfiknas uppåtvända ansikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
