Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Christophe betraktade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARKNADSTORGET
171
de den ryggen. De kallade Beethoven en döv
gubbe som skrek med gäll röst, och somliga
påstodo att han kanske var en aktningsvärd
sedelärare men en mycket övervärderad
kompositör — dessa dumma skämt voro föga i
Christophes smak. Societetens hänförelse
tillfredsställde honom inte heller. Om Beethoven
just nu kommit till Paris, skulle lian blivit
dagens lejon; det var ju förargligt för honom
att lian var död sedan ett århundrade
tillbaka. I denna modenyck räknades mycket
mindre med hans musik än med hans
romantiska äventyr, vilka blivit spridda
genom känslosamma och ädelt skrivna
biografier. Hans väldiga huvud med lejonliknande
drag hade förvandlats till en romansfigur.
Damerna smälte i medlidande, de läto förstå,
att om de känt honom skulle lian inte varit
så olycklig. Deras hjärta var desto mer
offervilligt som det ej fanns minsta risk att
Beethoven skulle taga dem på orden. Den
stackars gamle mannen behövde inte något
vidare. Därför upptäckte också virtuoser,
kapellmästare och impressarier inom sig
skatter av vördnad, och i egenskap av Beethovens
efterträdare upptogo de alla de hyllningar
som egentligen borde ägnats honom.
Storartade fester till förhöjda pris gåvo
societeten tillfälle att visa sin frikostighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
