Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Bland alla unga män...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
209
Hon sade:
— Å, säg inte så! Det skulle göra mig
mycket ont om ni upphörde att vara min vän.
— Men ni vill inte göra den ringaste
uppoffring för vår vänskap!
— Uppoffring! Vilket dumt ord! Varför
måste man alltid uppoffra något? Det är
bara gammalmodiga, kristna idéer. I grund
och botten är ni, utan att veta det, klerikal.
— Kanhända, sade ban, för mig är det:
allt eller intet. Mellan det onda och det goda
ser jag inte något val, inte en hårsmån en
gång.
— Ja, jag vet det nog, sade hon. Det är
just därför jag tycker om er — för det gör jag
verkligen, men ...
— Men ni tycker också om den andre?
Hon skrattade och gav honom sitt mest
bedårande ögonkast och sade med sin mildaste
röst:
— Stanna!
Han var nära att ge vika, men just då
kom Lucien Lévy-Cæur in, och samma blida
ögon, samma milda röst mottogo honom. En
stund betraktade Christophe tyst Colettes lilla
komedispel, och så gick han, fast besluten att
bryta. Hans hjärta var sorgset; det var
alltför enfaldigt att alltid fästa sig vid någon,
att ständigt låta locka sig i fällan...
14. — Jean-Christophe. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>