Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Hos familjen Stevens...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
273
ett litet barn. Hon tyckte om att skratta ock
kade roligt åt minsta struntsak. Hon försökte
aldrig spela fullvuxen. Hon förblev ett barn.
Hon var isynnerhet god, kon tålde ej att göra
någon ont ock kon led av ett kårt ord. Hon
gick anspråkslöst ur vägen ock var färdig att
älska ock beundra allt vad hon trodde vara
vackert eller gott. Hon förlänade åt andra
egenskaper som de inte alls ägde.
Fru Stevens åtog sig kennes uppfostran,
som blivit mycket försummad, ock sålunda
kom kon att taga lektioner för Ckristopke.
Hon såg konom för första gången på en
stor soaré kos fastern. Ckristopke, som aldrig
kunde lämpa sig efter publikens smak,
spelade en oändligt lång adagio. Då det tycktes
vara slut började det ånyo, ock man frågade
sig om det någonsin skulle taga slut. Fru
Stevens sjöd av otåligket. Colette skrattade
i mjugg, kon njöt av situationens löjliga sidor,
ock kon var snarare nöjd med Ckristopke, att
han var till den grad okänslig för åtlöjet.
Hon kände käns styrka ock den var kenne
sympatisk, men även en smula komisk, ock
kon aktade sig noga för att taga honom i
försvar. Lilla Grazia allena rördes ända till
tårar av hans musik. Hon gömde sig i ett
hörn och till slut smög hon sig bort, ty hon
ville inte att man skulle märka hennes sinnes-
is. — Jean-Christophe. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
