Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Han hade måst lämna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
289
Han hade måst lämna sitt anspråkslösa
— och likväl för dyrbara — rum och hyrde
nu i Montrouge-kvarteret en vindskupa, som
i brist på andra egenskaper var mycket luftig,
ty det drog från både fönster och dörr. Men
han behövde andas fritt. Från sitt fönster
hade han en vidsträckt utsikt över Paris’
skorstenar, med Montmartre i bakgrunden.
Flyttningen var särdeles enkel; en liten handkärra
räckte gott till och Christophe sköt den själv.
Bland hans få ägodelar låg honom, näst den
gamla kofferten, närmast om hjärtat ett
gipsavtryck av Beethoven, ett sådant som man nu
för tiden ser överallt. Han packade in det
med lika mycken omsorg som om det gällt det
dyrbaraste konstverk. Ingenting kunde skilja
honom därifrån, det var hans tillflykt, hans
andliga barometer. Bättre än hans eget
samvete angav ansiktsmasken hans själstillstånd,
hans hemlighetsfullaste tankar: ibland var
himmeln molnhöljd, ibland blåste lidelsernas
stormvind, ibland åter härskade ett mäktigt
lugn.
19. — Jean-Christophe. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
