Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Han hade måst lämna...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A1ARKNADSTORGET
291
stophe ville ej se ut som om lian flydde. Han
gick Hecht till mötes, färdig att visa sig så
morsk som möjligt, ty han var övertygad om
att Hecht inte skulle bespara honom glåpord.
Så blev emellertid ej förhållandet. Hecht
räckte honom artigt handen och frågade hur
han mådde, och Christophes begäran förutan
förde han in honom i sitt kontor. Hecht var i
smyg belåten med detta besök, som han i sin
egenkärlek hoppats på men knappast längre
väntade. Utan att låta märka det hade ban
noga följt Christophes öden och inte försakat
något tillfälle att höra hans musik. Han var
närvarande på den märkvärdiga konserten
då David uppfördes, och i sitt förakt för
allmänheten hade han inte alls förvånats över
publikens fientliga hållning, just emedan ban
insett verkets skönhet och värde. Det fanns
kanske inte i Paris två personer till som voro
bättre än Hecht i stånd till att uppskatta
Christophes artistiska ursprunglighet. Men
han aktade sig väl för att säga det, och detta
inte bara för att ban blivit stött av
Christophes fasoner, utan isynnerhet för att det
var honom omöjligt att vara älskvärd; det
tycktes vara ett särskilt lyte hos honom. Han
var ärligt benägen att hjälpa Christophe, men
han skulle inte tagit ett steg därför. Han
ville att Christophe skulle komma och begära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
