Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den inblick hon fått...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
JEAN-CHRISTOPHE
en stor sak, då man betänker det nuvarande
samhällets försoffning. De äro en behövlig
jäst, en surdeg, som alstrar liv oeh handling.
Antoinette, som hos många katoliker stötts
tillbaka av en iskall likgiltighets mur, värderade
det intresse Nathans visade henne, hur ytligt
det än kunde vara. Fru Nathan hade snart
genomskådat Antoinettes försakande liv, hon
berördes angenämt av hennes andliga och
fysiska behag och önskade nu spela
beskyddarinna. Hon hade inga barn, men hon tyckte
om ungdom och samlade ofta unga människor
i sitt hem. Hon hade ihärdigt drivit igenom
att Antoinette skulle bryta med sin ensliga
tillvaro och förströ sig en smula; och då det var
lätt att gissa, att hennes motstånd till stor del
berodde på hennes penningbrist, ville fru
Nathan skänka henne några vackra klänningar,
vilka Antoinette stolt vägrade att mottaga,
men den älskvärda damen ordnade så
skickligt, att hon lyckades tvinga Antoinette att
åtminstone inte tillbakavisa ett par små gåvor,
som alltid glädja den oskyldigaste kvinnliga
fåfänga. Antoinette var både tacksam och
förlägen. Hon gick med stora mellanrum på
fru Nathans soaréer och hade så ung hon var
trots allt ganska roligt.
Men i detta något blandade sällskap, där
många unga män umgingos, blev snart fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
