Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den inblick hon fått...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
109
Nathans vackra ock fattiga lilla skyddsling en
skottavla för två eller tre unga glopars oblyga
försök. De bade med orubblig säkerhet utvalt
henne och räknade just med hennes
försagd-het. De hade till och med sinsemellan slagit
vad om vem som skulle hembära priset.
Hon erhöll en dag anonyma brev — eller
snarare undertecknade med en adlig
pseudonym. Häftiga, smickrande
kärleksförklaringar gjordes henne och personen i fråga
bön-föll om ett möte. Snart blevo breven djärvare,
de prövade hot, förolämpningar och lågsinta
lögner, de avklädde henne, smutsade ned bela
hennes väsen med ett simpelt, grovt begär och
sökte spela på hennes godtrogenhet genom att
låta förstå, att hon riskerade en uppenbar
skymf om hon inte kom till det utsatta stället.
Hon grät bittert över att hon ådragit sig
dylika förslag. Skymfen brände henne både till
kropp ocb själ. Hon visste inte hur hon skulle
slippa loss. Hon ville helst inte tala med sin
bror, han skulle blivit alltför mycket sårad och
givit saken en ännu allvarligare anstrykning.
Hon hade inga vänner. Borde hon vända sig
till polisen? Nej, hon fruktade skandalen. Och
ändå måste detta elände upphöra. Hon kände
att hennes tystnad ej räckte till att beskydda
henne, att den drummel som sålunda förföljde
henne var envis och skulle gå ända till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
