Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den dagen och de...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTOINETTE!
165
i rummet bredvid ocb sökte stilla sitt bjärtas
häftiga slag. Plötsligt reste hon sig upp och
sökte i skåpet efter en liten anteckningsbok,
ty hon ville där jämföra det datum då hennes
avresa från Tyskland ägt rum med de
hemlighetsfulla siffror hon nyss läst. Ja, hon
visste det på förband; de gällde den afton då
hon varit på teatern tillsammans med
Christophe. Hon lade sig på sin säng och slöt
ögonen. Hon rodnade, tryckte händerna mot
bröstet och lyssnade till den kära melodien.
Hennes bjärta smälte i tacksamhet... Ack,
varför värkte hennes huvud så]
Olivier, som väntat att hon skulle
återkomma, gick slutligen in till henne, och fann
henne utsträckt på sängen. Han frågade om
hon var sjuk; hon svarade att hon bara var
litet trött, och hon steg upp för att hålla
honom sällskap. De pratade, men hon svarade
inte strax på hans frågor: hon såg ut som
om bon kommit fjärx-an ifrån; hon log, hon
rodnade; hon ursäktade sig med att
huvudvärken gjorde henne så dum. Till slut måste
Olivier gå. Hon bad honom lämna nothäftet
kvar. Hon satt ensam sent på natten vid
pianot, hon vågade inte spela av fruktan att
störa grannarna, hon slog endast sakta an ett
ackord bär och där. Hon läste ej ens noterna,
bon försjönk i drömmar, hon var gripen, bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
