Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olivier hade rätt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER SAMMA TAK
1 249
fruktade att hon skulle få fatt i dem. Hon å
sin sida gömde sig för att blott få se en skymt
av dem. Hon skulle blygts om någon hade
märkt att hon pratade med barnen. Hon
skämdes för sig själv. Hon tyckte att hon
berövade sin lilla döda en smula av den kärlek
som var hennes rätt. Hon kastade sig på knä
och bad sitt barn om förlåtelse. Men sedan
livsinstinkten och kärleksbehovet vaknat
orkade hon inte kämpa emot; de voro
starkare än hon själv.
En kväll då Christophe kom hem, märkte
ban en osedvanlig oro i huset. En bodpojke,
som han mötte, berättade att tredje våningens
hyresgäst, herr Watelet, avlidit i
åderförkalkning. Christophe fylldes av medlidande, ej så
mycket för sin döde granne som för den lilla
flickan, som nu stod belt allena. Man visste
ingenting om herr Watelets släktingar, och det
var mer än antagligt, att han inte lämnade
några tillgångar efter sig. Christophe
störtade i fyrsprång uppför trappan och gick in
i våningen, vars dörr stod öppen. Han fann
abbé Corneille vid den dödes sida. Den lilla
flickan grät och ropade på sin pappa, under
det att portvakterskan tafatt sökte trösta
henne. Christophe tog barnet i sina armar och
smekte det. Den lilla hakade sig förtvivlat
fast vid honom; han kunde inte tänka på att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
