Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christophe började bliva...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
27
och färger med vilket konstnären periodvis
behöver fylla sin palett. En kompositör näres
inte endast av musik. Den mänskliga röstens
klang, en rörelses rytm, ett leendes harmoni
uppväcka mer musik hos honom än en
yrkesbroders symfoni. Man måste dock erkänna att
denna anletenas och själarnas musik — i
salongerna åtminstone — är lika fadd som
kompositörernas musik. Var och en har sitt
manér och förstelnar däri. En vacker kvinnas
leende är lika stereotypt i sitt utstuderade
behag som en parisisk melodi. Männen äro
ofta ännu ledsammare än kvinnorna.
Världslivets förvekligande inflytande förslöar
energien och utplånar med fasansfull snabbhet alla
originella karaktärer. Christophe slogs med
häpnad över det antal döda och döende som
han mötte bland konstnärerna. En ung musiker
till exempel som varit full av must och kraft
stelnade till och förintades just av framgången,
han tänkte blott på att insupa det smicker som
man berusade honom med; han ville blott
njuta och sova. Vad han skulle bliva tjugu
år senare, det kunde man i salongens andra
hörn redan skåda i skepnaden av den gamle
pomaderade, friserade mästare som nått
rikedom och ryktbarhet och blivit medlem av alla
akademier. Då han strävat upp till höjden av
sin levnadsbana och — så tycktes det — ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
