Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödet är ironiskt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
JEAN-CHRISTOPHE
den som skyndar sig att tala, innan han har
något att säga, löper fara att aldrig säga något
äkta. ’
Jacqueline levde liksom de flesta unga i
dammvirveln av de känslor som andra erfarit.
Dessa känslor höllo henne i ett feberaktigt
tillstånd med heta händer, torr strupe och
brännande ögon, de hindrade henne från att se
verkligheten. Hon trodde sig emellertid känna
den. Det var inte den goda viljan som
fattades henne. Hon läste och hon lyssnade. Hon
hade lärt en massa saker, här och där,
styckevis, i samtal och i böcker. Hon försökte att
läsa inom sig själv. Hon var mer värd än
sin omgivning. Hon var uppriktigare och
ärligare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
