Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det var i parken som...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
67
De satte sig och han spelade allt vad han
bar inom sig i sitt hjärta, all sin ömhet för
dem. Då han slutat sutto alla tre tysta. Han
reste sig upp och betraktade dem länge. Han
såg så god ut, så mycket äldre och starkare
ut än de. För första gången blev Jacqueline
medveten om hans värde. Han omfamnade
dem och han sade till Jacqueline.
— Ni kommer väl att hålla av honom
riktigt? Ni kommer väl att älska varandra
riktigt?
De genomträngdes av tacksamhet, men
han bytte strax om ton. Han skrattade, gick
fram till det öppna fönstret och hoppade ut,
i trädgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
