Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För att undslippa sitt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
151
Han hotade att låta undersöka henne; hon
kastade sig till hans fötter och erkände
alltsammans: — de andra stölderna, de utrivna
bladen... Han svor alldeles fasligt, men han
var mindre elak än han såg ut. Han frågade
varför hon gjort allt detta. Då hon sade, att
hon ville bli aktris, skrattade han. Han
frågade ut henne; hon läste upp hela sidor, som
hon kunde utantill. Han blev slagen med
häpnad och sade:
— Hör på, vill du att jag skall ge dig
lektioner?
Hon blev överlycklig och kysste hans
händer.
>— Ack, sade hon till Christophe, vad jag
skulle ha kunnat älska honom!
Men han hade strax tillagt:
— Du förstår, min lilla vän; ingenting
för intet.
Hon var ännu ren. Hon hade alltid visat
en skygg blygsamhet gentemot de förföljelser,
hon varit utsatt för. Denna otämjda kyskhet,
detta glödande behov av renhet, denna avsmak
för smutsiga handlingar, för gemen kärlekslös
sensualitet hade funnits hos henne alltsedan
barndomen; desto starkare just emedan hon
vämjts vid alla de bedrövliga uppträden, som
omgåvo henne i hemmet — och denna känsla
hade hon ännu... Ack, den olyckliga. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
