Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter den natten var hon...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
167
upprepade rytm slutligen grepo anden och
mitt i tåTar och strider ledde vägen till en
mäktig marsch full av okuvlig tro. Sista
avdelningen målade livets afton. Samma motiv
som i begynnelsen uppträdde ånyo med dess
rörande förtröstan och ömhet som åldern ej
avtrubbat, ehuru de blivit mognare, mer
dämpade; de stego fram ur lidandets skuggor och
sträckte upp till livet och till Gud en rik
blomsterskörd, en kärlekens lovsång ...
Christophe letade även i det förgångnas
böcker efter stora, enkelt mänskliga ämnen,
som talade till allas hjärtan — till det ädlaste
inom dessa hjärtan. Han utvalde tvenne ämnen:
Josef och Niobe. Men här stötte Christophe
ej blott emot bristen på diktare, han stod
även inför den — århundraden igenom —
omdebatterade och aldrig lösta farliga frågan
om poesiens och musikens förening. Hans
samtal med Fran<;oise påminde honom om de
planer, som han fordom gjort tillsammans med
Corinne: ett musikdrama, som gick en
medelväg mellan den recitativa operan och taldramat
— det fria ordets konst förenad med den fria
musiken — en konst om vilken ingen nutida
konstnär har en aning, en konst som den
slentrianmässiga kritiken, full av wagneriansk
tradition förnekar, såsom den förnekar varje
verkligt nytt verk. Här gäller det ju ej att gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
