Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det dröjde inte länge...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
JEAN-CIIRISTOPHH
visade stort intresse för allt vad han gjorde och
talade klokt om allvarliga ämnen. Christophe
trodde att hon var alldeles förvandlad. Hon
var det endast för att behaga honom.
Jacqueline hade hört talas om Christophes
kärleksförbindelse med aktrisen på modet.
Berättelsen därom hade varit en riktig godbit för det
parisiska sladdret. Christophe framträdde nu
i en helt annan dager. Hon var mycket jnyfiken
på hans görande och låtande. Då hon nu
återsåg honom, fann hon honom betydligt mer
sympatisk. Hans fel hade till och med ett visst
behag. Hon upptäckte att Christophe var
genialisk och att det var mödan värt att göra
sig omtyckt av honom.
Det unga parets inbördes förhållande hade
ej blivit bättre, det hade till och med
försämrats. Jacqueline hade tråkigt, tråkigt; hon
höll på att dö av ledsnad... Vad kvinnan
ändå är ensam! Om man undantager barnet,
finnes det ingenting som håller henne fast,
och barnet är ej alltid en tillräcklig hållpunkt,
ty då hon är en verklig kvinna och ej blott
en hona, då hon har en rik själ och stora krav
på livet, så är hon skapad för så många saker,
som hon ej är i stånd att utföra om man inte
kommer henne till hjälp ... Mannen är mycket
mindre ensam, även då han är som mest allena.
Hans egen monolog befolkar öknen. Och om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
