Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nutida kvinnors stora...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
227
ifrån dem. I stället för att strida emot dem
lät hon dem förstoras, de blevo kolossala och
skymde slutligen bort allt annat från både
ögon och tanke.
Barnet utfyllde ej hennes liv. Hon hade
inte kunnat amma det; det avtog i vikt. En
amma måste anskaffas. Först var det en stor
sorg... Sedan blev det en lättnad. Nu mådde
den lille utmärkt. Han växte och blev en
duktig liten pojke, som inte vållade några
bekymmer. Han sov nästan hela tiden och
skrek sällan. Amman — en kraftig kvinna
från Nivernais, som förut haft dibarn, greps
vid varje nytt tillfälle av en djurisk,
svartsjuk, besvärlig kärlek — hon tycktes nu vara
den verkliga modern. Om Jacqueline uttryckte
en åsikt, handlade amman ändå efter sitt eget
huvud; och om Jacqueline försökte att
diskutera, märkte hon snart, att hon inte begrep
någonting... Det dröjde innan hon blev
återställd efter barnets födelse, en början till
blodpropp hade försvagat henne och tvungit henne
att under flera veckor hålla sig alldeles
orörlig, hon var nedslagen och nervsjuk. Hon
pinade ut sig själv, hennes feberaktiga tanke
malde på samma enformiga klagan: »Jag har
inte levat, jag har inte levat, och nu är livet
slut...» — Hela hennes inbiilningskraft var
angripen och hon trodde att hon för alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
