Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Arnaud var ensam hemma. Aftonen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNINNORNA
253
— Stackare 1 upprepade fru Arnaud.
— Han älskade henne, sade Christophe,
han älskade bara henne. Han kommer aldrig
att hämta sig från det här slaget. Han säger
gång på gång: »Christophe, min dyraste, min
bästa vän har bedragit mig, hon har svikit
mig.» Det tjänar ingenting till att jag svarar:
Eftersom hon bedrog dig, så var hon ju inte
din vän, hon var din fiende. Glöm henne eller
döda henne!
— Christophe, vad säger ni, det är ju
rysligt!
— Ja, jag vet. Ni tycker alla, att det är
en sorts förhistorisk barbari: detta att döda!
Det är egendomligt nog att höra hela den
sköna parisiska världen protestera mot den
brutala instinkt, som driver mannen att döda
den kvinna, som bedrager honom. Vilka
hycklare 1 Det är verkligen vackert att se denna
skara hundar av blandad ras visa sin
förtrytelse över återgången till djuriska drifter.
Efter att ha besudlat livet och gjort det
värdelöst, omringa de det med en religiös dyrkan.
Ett liv utan hjärta, utan heder, utan mening,
en blott och bar fysisk tillvaro — blodet som
pulserar genom ett stycke materia — detta
ingiver dem aktning. De vet inte hur de skall
visa tillräcklig vördnad för dylika slaktdjur.
Det är ett brott att röra vid dem!... Döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
