Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mitt hjärtas älskade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
JEAN-CIIRISTOPHH
agg mot Jacqueline. Trots fru Arnauds kloka
ord fortsatte han att ’döma Jacqueline lika
hårt, så som det anstår en ung, helgjuten
och våldsam själ, som lärt så litet av livet,
att han ännu ej kan vara skonsam gentemot
dess svagheter.
Han gick ibland och hälsade på Cécile och
tittade på barnet. Det svalkade hans själ.
Cécile var liksom förklarad av sitt moderskap
i andra hand. Hon såg ung, lycklig, blid och
mer förfinad ut. Jacquelines försvinnande
hade inte hos henne uppväckt något dolt hopp
om lycka. Hon visste att Jacquelines minne
avlägsnade henne mer från Olivier an Jacquelines
närvaro. För resten hade hennes sinnesoro
vikit. Det hade varit en tillfällig kris, som
Jacquelines förvillelse hade bidragit till att
skingra. Hon hade nu återgått till sitt vanliga
lugn och hon begrep inte riktigt vad som
kunnat ängsla henne så. Den bästa delen av
hennes kärleksbehov var nu tillfredsställt genom
kärleken till barnet. Med den underbara
förmåga till illusion — eller intuition — som
kvinnan besitter, återfann hon den hon älskade
i denna lilla varelse; hon hade honom nu, svag
och värnlös, helt och hållet i sitt våld; han
tillhörde henne och hon kunde älska honom,
lidelsefullt älska honom med en kärlek som
var lika ren som det oskyldiga barnets hjärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>