Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grazia var tjugutvå år...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
JEAN-CIIRISTOPHH
liv. Hon kunde inte utan nöje höra hans
namn, och varje hans framgång gladde henne,
som om hon haft en del i den. Hon hade
alltid förutsett att han skulle lyckas. Strax
efter sin ankomst till Paris hade hon försökt
få träffa honom. Hon hade bjudit honom till
sig och hade på bjudningskortet även skrivit
det namn som hon bar som ung flicka.
Christophe hade inte lagt märke därtill, utan strax
kastat kortet i papperskorgen. Hon blev ändå
inte förnärmad. Ehuru han inte visste det,
hade hon följt med hans arbete och litet av
hans liv. Det var hennes välvilliga hand, som
avvärjt det fälttåg som förts emot honom i
tidningarna. Den genomärliga Grazia hade
egentligen inga förbindelser med den parisiska
pressen, men då det gällde att göra en vän
en tjänst, var hon i stånd att med skälmsk
list bedåra dem som hon minst tyckte om.
Hon inbjöd redaktören för den tidning som
anförde hundkopplet, och på ett ögonblick
förvred hon huvudet på honom. Hon tjusade
honom till den grad — som hon samtidigt
imponerade på honom — att hon blott i
förbifarten och med ringaktande förvåning behövde
nämna de anfall som Christophe var utsatt
för — och se, fälttåget slutade strax!
Piedak-tören undertryckte den förolämpande artikel,
som just följande dag skulle införas och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
