Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - Det sociala skådespelet...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
JEAN-CHRISTOPHE
revolutionen kom och vände ut och in på
allting, skulle hon nog laga så, att hon ramlade
ned på fötterna igen. Hon komme alltid att
vara på sin plats varhelst hon än befann sig.
I grund och botten trodde hon måttligt på
revolutionen. Hon hade egentligen inte
någon tro på vad det vara månde. Det
behövs inte tilläggas att hon lät spå sig, då hon
var i tvivelsmål om hur hon borde handla
och att hon alltid gjorde korstecknet, då hon
såg en likvagn passera. — Frisinnad och
överseende ägde hon det parisiska folkets
skepticism, denna sunda, lätta skepticism, som
tvivlar så som man andas. Ehuru hon var
en revolutionärs hustru lade hon i dagen en
viss moderlig ironi för mannens och hela
partiets idéer — liksom för andra partiers idéer;
hon ansåg att de voro ungdomens och även
den mognare ålderns dårskaper. Det var inte
mycket som upprörde henne, men hon
intresserade sig för allting. Hon var färdig att
möta både lycka och olycka. På det hela taget
var hon optimist.
— Det är inte värt att göra sig ond blod.
Allting ordnar sig nog, bara man mår bra.
Hon var riktigt skapad till att komma
överens med Christophe. De behövde inte
växla många ord innan de märkte att de
hörde till samma familj. Då och då logo de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
