Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - Olivier hade ånyo...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
JEAN-CHRISTOPHE
ene, Guérin, var tapetserare. I arbetet följde
ban sin ingivelse på ett nyckfullt sätt men
med stor skicklighet. Han tyckte om sitt yrke.
För konstverk hade han en naturlig smak,
och denna smak hade han utvecklat genom
arbete, skärpt iakttagelse och museibesök.
Olivier hade låtit honom reparera en del av
en gammal möbel. Arbetet var svårt och
Guérin hade väl utfört det och använt både
tid och krafter därpå. Till slut begärde han
blott en ringa ersättning, ty han var så nöjd
att ha lyckats. Olivier fick intresse för honom,
sporde om hans livsförhållanden och ville veta
vad Guérin tänkte om arbetarrörelsen. Guérin
tänkte ingenting alls om den saken. Han
brydde sig inte om den. Egentligen hörde han
inte till den klassen och inte till någon annan
klass heller. Han läste mycket litet. Hela
hans intellektuella utbildning var ett de yttre
sinnenas verk, ögonen, handen, den medfödda
smaken som tillhör den äkta
pariserbefolk-ningen. Han var en lycklig man. Människor
av hans art äro inte sällsynta i den lägre
medelklassen som är nationens mest
intelligenta del, ty den förverkligar en
beundransvärd jämvikt mellan handens arbete och
andens sunda verksamhet.
Oliviers andra bekantskap var mer
originell. Det var en brevbärare som hette Hurte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
