Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - De lämnade Paris...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
jèan-Christophe
att det skulle finnas där. Han gick upp i sitt
rum för att läsa det. Han öppnade det; lian
såg att Olivier var död. Han svimmade.
Brevet var från Manousse. Han sade att
då lian dagen förut dolt den olycka som skett
för att sålunda påskynda avresan, hade han
blott åtlytt Olivier som önskade att hans vän
skulle räddas. Manousse sade att det inte
skulle tjänat någonting till om Christophe
stannat, han skulle blott själv ha gått under;
— nu måste han bevara sig själv för sin väns
minne, för sina andra vänner och för sin konst
... med mera... Aurélie hade skrivit tre
rader med sin stora, darrande stil. Hon lovade
att hon väl skulle taga vård om »den stackars
lille herrn» ...
Då Christophe återkom till sans, fick han
ett anfall av raseri. Han ville döda Manousse.
Hotellets farstu var tom. Han rusade till
stationen. Gatorna lågo öde. De få
nattvandrarna märkte inte denne man med vanvettiga
ögon och flämtande andedräkt. Han hade,
som en bulldogg med sina huggtänder, bitit
sig fast i en fix idé: döda Manousse! Döda!
... Han ville återvända till Paris. Nattåget
hade gått en timme förut. Omöjligt att vänta!
... Han tog första, bästa tåg som gick i rikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
