Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - De lämnade Paris...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
157
Han hade ingenting att sysselsätta sig med,
inte något bagage, inte en bok, bara en tidning
som ban nyss köpt. Han tvingade sig till att
läsa den, men hans uppmärksamhet var
annorstädes. Han lyssnade efter varje fotsteg ute
i gången. Alla hans sinnen voro överspända,
en lång dags väntan och en natt utan sömn
hade överretat honom.
Plötsligt hörde ban dörren öppnas. En
obeskrivlig förnimmelse gjorde, att ban inte
strax vände sig om. Han kände en hand på
sin axel. Då vände ban sig om och såg Olivier
som log. Han blev inte förvånad. Han sade:
— Å! Där är du äntligen!
Hägringen smälte bort.
Christophe steg upp. Han knuffade undan
bordet och sköt stolen så häftigt åsido att den
föll. Hans hår reste sig. Han stod ett
ögonblick stilla, likblek och orörlig, med skallrande
tänder.
Från den minuten — ban kunde bäst han
ville säga sig själv att han ingenting visste,
upprepa »jag vet ingenting» — han visste dock
allt. Han var säker om det, som skulle komma.
Han förmådde inte stanna kvar i rummet.
Han gick ut på gatan. Han vandrade
omkring en timme. Vid hans återkomst till
hotellet lämnade portiern honom ett brev.
Brevet! Han hade på förhand varit säker om,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
