Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Som han var fastkedjad...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
JEAN-CHRISTOPHE
sina läkarbesök ocb vissa motbjudande
sjukdomsfall med en munter noggrannhet som
gjorde Christophe alldeles ursinnig. Han
kastade sin servett på bordet och steg upp med
grimaser så fulla av vämjelse att de blott voro
berättaren en källa till ytterligare glädje.
Braun upphörde dock strax och lugnade sin
vän, men vid nästa måltid började han på
nytt. Alla dessa lasarettsskämt tycktes ha
förmågan att muntra upp den annars så
orubbliga Anna; hon bröt tystnaden med ett kort
och nervöst skratt som var nästan djuriskt.
Kanske erfor hon likaså stor avsmak som
Christophe för det hon skrattade åt.
Efter middagen hade Christophe få
lärjungar. Han stannade vanligtvis hemma,
likaså Anna, under det att doktorn ånyo gick
ut. Var och en arbetade på sitt håll. Till
att börja med hade Braun bett Christophe att
han skulle giva Anna musiklektioner. Hon
var enligt honom rätt musikalisk. Christophe
bad Anna att spela för honom. Hon lät inte
be sig två gånger, ehuru hon var missnöjd
med hans begäran. Men hon visade även här
’ sin sedvanliga brist på behag; hennes spel var
mekaniskt och oerhört okänsligt. Alla anslag
voro varandra lika och alldeles uttryckslösa.
Då hon måste vända bladet, stannade hon kallt
mitt i en sats, och återtog spelet utan brådska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
