Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - En afton då Christophe...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
JEAN-CHRISTOPHE
sade det kanske inte. Han tyckte att det var
litet besynnerligt, att hon gick omkring utan
ljus för att söka någonting, men han var så
van vid Annas sällsamma beteende, att han
inte vidare fäste sig vid saken.
En timme senare kom han åter in i
salongen där han tillbragte aftonen med Braun och
Anna. Han satt vid bordet under lampan och
skrev. Anna satt till höger vid bordets andra
sida och arbetade. Bakom dem i en länstol
nära brasan läste Braun en tidskrift. De tego
alla tre. Då och då hördes regnet slå på
trädgårdens sandgångar. För att få vara riktigt
i fred vände Christophe ryggen åt Anna. På
väggen mittemot honom hängde en spegel som
återgav en bild av bordet, lampan och de två
böjda huvudena. Plötsligt föll det Christophe
in att Anna betraktade honom. Till att börja
med oroade sig Christophe inte över den
tanken, men så småningom började
föreställningen därom att besvära honom, han lyfte
ögonen mot spegeln och han såg ... Hon
betraktade honom verkligen. Vilken blick! Han blev
alldeles förstelnad, höll andan och iakttog
henne. Hon visste inte att ban iakttog henne.
Lampans sken föll på hennes bleka ansikte, i
stället för det vanliga allvaret och
förtegenheten uttryckte det nu en koncentrerad
våldsamhet. Hennes ögon — dessa okända ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
