Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Det dröjde innan Christophe...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
JEAN-CHRISTOPHE
nötte ut sina krafter i fåfänglig vrede mot den
oblidkeliga staden. Hans hälsa, som var
undergrävd av utsvävningar oeh febrar, stod inte
emot och han dog av hjärnblödning fem
månader efter sitt giftermål. Hans hustru var god
men svag och föga begåvad, och alltsedan
bröllopet hade hon inte tillbringat en dag utan att
gråta, och fyra månader senare dog hon i
barnsäng samt lämnade den lilla Anna efter sig på
stranden.
Martins moder levde, hon hade ingenting
förlåtit varken vid sin sons eller vid hennes
död som hon aldrig velat erkänna som sin
sonhustru. Men dä båda voro borta, och den
heliga hämnden blivit släckt, tog hon barnet
till sig. Denna kvinna var trångt gudfruktig,
rik och snål. Hon hade ett sidenmagasin
beläget i gamla staden på en mörk, liten gata.
Hon behandlade inte sin sons dotter som sitt
barnbarn utan snarare som en föräldralös liten
stackare som lion upptagit av barmhärtighet,
och av vilken hon fordrade en viss
underdånighet. Hon gav henne dock en god uppfostran
men hon bibehöll alltid sin misstänksamma
stränghet. Hon tycktes anse att barnet bar
skulden för föräldrarnas synd oeh hon
envisades i att lios flickan utrota denna synd. Hon
tillät henne ej minsta förströelse. Hon spanade
efter naturen, som efter ett brott, i alla flie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
