Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Hur väl tillbommat Brauns...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
269
han dunkelt på faran av att företaga långa
promenader, på dåligt sällskap,
ogudaktig-hetens ande och dansens snaror samt alla låga
begär. Han tycktes i största allmänhet vända
sig till senare tiders barn och ej till Anna.
Han teg en stund, hostade, bad Anna
framföra många hälsningar till doktor Braun,
yttrade ett latinskt skämt, tog farväl och gick.
— Anna stod alldeles iskall vid hans
hänsyftningar. Var det för resten hänsyftningar?
Hur skulle han kunnat veta om Christophes
och Annas utfärd? De hade ju inte råkat
någon som kände dem. Men blev inte
allting bekant i denna stad? Musikern med
det karaktäristiska utseendet och den unga
svartklädda kvinnan som båda dansat
utanför värdshuset hade dragit uppmärksamheten
till sig. Man hade beskrivit deras utseende,
och då allting upprepas, hade skvallret till slut
nått staden, där den vaknande illviljan på
beskrivningen strax velat igenkänna Anna.
Utan tvivel var det ännu blott en misstanke,
men den var synnerligen tilltalande, därtill
sällade sig även de upplysningar Annas
tjänarinna kunde meddela. Den allmänna
nyfikenheten låg nu i bakhåll och väntade på att
de skulle kompromettera sig. Tusen osynliga
ögon spejade på dem. Den tysta och lömska
staden förföljde dem som en lurande katt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
