Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Då Braun återkom följande...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
JEAN-CHRISTOPHE
Annas stad. Han kom dit mitt i natten. Han
gick rakt fram till hennes hus. En mur skilde
gränden från den trädgård som var närmast
Brauns. Christophe klättrade uppför muren,
hoppade ned i den främmande trädgården och
kom därifrån över till Brauns trädgård. Han
befann sig framför huset, som var försänkt
i mörker — ett enda fönster upplystes svagt
av en nattlampas gula, matta sken — Annas
fönster. Anna var där. Anna led där. Han
behövde endast taga ett steg för att komma
in. Han sträckte ut handen, han var nära att
gripa om portens låsvred. Så blickade ban på
sin hand, på porten och trädgården. I ett nu
blev han medveten om sin handling. Han
vaknade upp ur den hallucination som under
sju eller åtta timmar hållit honom fången.
Han ryste; med en sista viljeansträngning
befriade han sig från den tröghet som
fastnag-lade hans fötter vid marken. Han sprang till
muren, klättrade över den och flydde.
Samma natt lämnade han staden för
andra gången och nästa dag grävde han ned
sig i en by bland bergen under den vinande
snöstormen. — Hans enda önskan var att
begrava sitt hjärta, söva sin tanke, glömma,
glömma!...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
