Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - Då Braun återkom följande...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRINNANDE BUSKEN
299
tillbringade ban förstelnad i en enda fix idé
... Anna!... Anna!... Åter upplevde ban
med henne de senaste månaderna, dag för dag.
Han såg henne inte längre sådan hon verkligen
var. Han svepte in henne i en lidelsefull
hägring. Alltid hade ban skapat om hennes bild
enligt sin egen önskan. Han förlänade henne
en andlig storhet, ett tragiskt medvetande,
som han behövde tro på för att älska henne
ännu högre. Dessa kärlekens lögner vunno i
säkerhet, då Annas närvaro inte lade
hämsko på dem. Han såg nu en sund och fri, men
underkuvad natur som stretade emot sina
bojor och trånade efter ett ärligt, öppet liv i
själens fria, höga rymder, som ibland
visserligen blev rädd för livets fullhet, bekämpade
sina drömmar och förhärdade sig mot dem då
de ej kunde förena sig med det förutbestämda
ödet utan blott gjorde detta ännu bittrare.
Hon ropade till honom: »Fräls mig!» Han
såg hennes vackra kropp; han famnade den.
Minnena marterade honom. Han fann ett
grymt nöje i att göra såren ännu djupare.
Allt eftersom dagen skred fram, blev känslan
av det förlorade så hemsk att han knappast
kunde andas.
Utan att veta vad han gjorde, steg han
upp, betalade hotellräkningen och gick ut.
Han tog första tåg som återförde honom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
