Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.
Då Jenny skyndade över perrongen i Fredrikshald för
att få litet kaffe i restaurangen, stannade hon ett
ögonblick. Det var en lärka, som drillade över hennes huvud.
Hon slöt ögonen ett tag, då hon satt vid fönstret i
kupén. Hon längtade allt dit till södern igen.
Tåget susade förbi små nyckfullt remnade och
brustna bergknallar av granit. Fjorden tindrade fram ibland
i glimtar av obrutet, lysande asurblått. Uppefter fjället
hakade furan sig fast med eftermiddagssol på röda,
kärn-fasta stammar och mörkgröna metallblanka kronor. Det
var som om allting skinit efter badet under
snösmältningen. Småbäckar yrde utefter banlinjen, och lövträdens
nakna kronor lyste mot luften.
Det var så olika mot våren i södern. Och hon
längtade efter den — med dess långsamma sunda andedrag,
dess färgers milda glädje. — Dessa färgfanfarer påminde
henne om andra vårar — med vildare längtan mot heta
fröjder, som ej stämde med hennes lugna lycka nu.
Å, våren där nere med den lugnt groende grönskan på
den väldiga slätten. Bergen stodo omkring med stränga,
fasta linjer. Människorna hade röjt av skogen och lagt
sina murkrönta stengråa städer på höjderna och
planterat sina silvergråa olivlundar nedför sluttningarna. Livet
hade i årtusenden klättrat uppför bergväggarna och
bergen hade tålmodigt burit de små liven på sitt sköte och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
