Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
mare, flammade himlen i rött oeh guld över backens krön
och pilarnas magra ris.
Bakom hennes rum låg det ett litet docknätt kök med
rött tegelstensgolv ut mot gården, där änkans höns
kacklade och duvorna kurrade. En liten korridor delade
huset i två delar; på den andra sidan hade fru Rasmussen
sitt rum, med blommor i fönsterna och virkade lappar
överallt, daguerrotyper och fotografier på väggarna och ett
litet bokskåp med religiösa böcker i svarta pärmar och
några årgångar av Frems och Gyldendals serier i
praktband. Där bakom sov hon själv i ett litet rum, där luften
alltid var underligt tung och full av obestämbara dofter,
ehuru det sken av renlighet. — Så kunde hon inte höra
om hennes pensionär grät bort en och annan natt på andra
sidan om gången.
Fru Rasmussen var inte så ryslig, hon heller. Lång
och slankig, tassade hon stillsamt omkring i något slags
filtskor; alltid hade hon samma bekymrade uttryck i sitt
långa, gula hästansikte, över vilket håret låg gråstrimmigt
och slätkammat i en lustig liten vinge över vardera örat.
Hon talade nästan inte alls, med undantag av några
bekymrade spörsmål om fröken var nöjd med maten och
rummet — till ocli med när Jenny efter middagen ibland
satte sig inne i vardagsrummet hos fru Rasmussen, med
sitt handarbete, teg hon stilla. Jenny var henne särskilt
tacksam för att hon aldrig nämnde något om hennes
tillstånd; bara en gång, då Jenny gick ut med sina
målar-grejor, hade hon ängsligt undrat, om det kunde vara bra
för fröken.
Hon arbetade ivrigt den första tiden — stod bakom
ett stengärde med sitt staffli, som höll på att blåsa över
ända hela tiden. Nedanför stengärdet sluttade den gula
stubbåkern utmed ett oändligt rågfält ned mot en mosse,
där kärrblomsterna lyste vita kring blåa vattengölar och
sammetssvarta torvstackar stodo på den saftigt gröna
gräsmarken. Bortom mossen böljade det av rovland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
