Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
klämde nästippen flat och det bultade uppe i den där
fontanellen, och det tunna duniga håret — han hade
ganska mycket hår, då han föddes — mörkt. — Jag tyckte
han var så underbar, jag.
Åh, hela den lilla kroppen. Jag tänker ju aldrig på
annat. Jag kan känna den i mina händer. Sidorna voro
så runda — han var tjockast på mitten ser du. — Och
bakdelen var så komiskt sammanklämd till en liten spets —
jag tyckte naturligtvis att den var bedårande, den med.
Ack, ja, vad jag tyckte han var söt min lilla unge. —
Och så dog han. — Jag hade glatt mig så åt allt det,
som skulle komma, så jag tyckte nästan inte att jag
hunnit lägga märke till allt som var, den tid jag hade
honom — eller att jag hade kysst honom tillräckligt eller
sett tillräckligt på honom — fast jag gjorde ju inte annat
de där veckorna.
Och så var det bara saknaden kvar — du han inte
förstå hur det kändes. Det var som om hela min kropp
värkt av saknad efter honom. — Jag fick inflammation i
bröstet, och smärtan och febern kändes bara som om det
varit saknaden som brutit ut. — Jag saknade honom i
mina armar och mellan händerna och mot kinden. — Ett
par gånger de sista veckorna knep han ihop handen om
mitt finger, när jag stack det till honm. •— En gång
hade han av sig själv fått tag i lite av mitt hår, som
kommit loss. — De söta, söta små händerna.»
Hon lade sig fram över bordet och snyftade lågt och
våldsamt, så hon skalv.
G-unnar hade rest sig — stod litet villrådig, med gråt
i strupen. iSå gick han plötsligt bort till henne och fort
och förläget kysste han henne häftigt ovanpå hjässan.
Hon låg stilla en stund och grät. Men till slut reste
hon sig, gick bort till lavoaren och började badda sitt
ansikte.
»Å Gud, ja, vad jag längtar efter honom», — sade hon
förgråtet därunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
