Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
brännande het. Och hon erinrade sig först nu att hon hade
sett att det blev en våt fläck på den ena, då hon
klappade det sjuka barnet. Hon slängde handskarna ifrån sig
med vämjelse.
Då hon kom hem stod hon ett ögonblick i gången.
Så knackade hon på Gunnars dörr. — Men han var inte
inne. Hon såg efter uppe på taket — där var ingen.
Hon gick in till sig själv och tände lampan. Med
armarna korsade över bröstet satt hon och stirrade in i
lågan — reste sig, vankade rolöst omkring på golvet och
satte sig igen som förut.
Uppjagad lyssnade hon efter varje ljud från trappan.
Åh, bara Gunnar ville komma — åh, bara inte den andra
kom. — Men han visste ju inte var hon bodde, men han
kunde träffa någon och fråga. — Åh, Gunnar, Gunnar
kom!
Då ville hon gå rakt in till honom, kasta sig i hans
armar och be honom taga henne.
För ifrån det ögonblick som hon åter mött Helge Grams
gulbruna ögon, hade hela den tid av hennes förflutna,
som börjat under blicken ur dessa ögon rest sig inför
henne. Det var över henne igen, alltsammans, vämjelsen,,
tvivlet på hennes egen förmåga att känna och att vilja
och välja — tvivlet på att det var hennes allvar att hon
inte ville det som hon sade sig själv att hon inte ville. Och
hon betraktade sig själv som hon gjort den gången — som
lögnaktig, drömvillad, slapp — medan hon gick och
låtsade för sig själv att hon fordrade att känna rent och
starkt och helt och medan hon sade sig att hon ville vara
ärlig, arbetsam, modig, offervillig, behärskad — så lät
hon sig ryckas med av stämningar och drifter, som hon
inte brydde sig om att kämpa emot fast hon visste att hon
borde det — ljög kärlek för att lista sig till en plats bland
människorna, som hon aldrig hade kunnat vinna så länge
hon var ärlig.
Skapa om sig hade hon velat för att slippa in bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>