Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
skulle af första kula splittras i tusen bitar och
maskinen, som befann sig ofvan vattenlinien, i
ett nu göras obrukbar. För öfrigt, en skorsten på
ett örlogsdäck, hvilken styggelse för ett
sjömans-ögal Det hela var, med ett ord,
»osjömans-mässigt».
Skorstenen besvärade ej Ericsson mycket,
men för de båda verkliga olägenheterna visste
han råd. Han gjorde maskinen osårbar genom
att anbringa honom längst ned på fartygets botten,
som vi erinra oss en gammal idé hos honom;
men hjulhus och skoflar tog han helt och hållet
bort och förlade rörelseverktyget längst akter ut
under vattenytan och satte det medels en lång
axel i direkt förbindelse med maskinen.
Detta rörelseverktyg var propellern.
Tanken att framdrifva båtar och fartyg genom
en i aktern anbragt motor var visserligen ej ny.
Patent på sådana inrättningar hade uttagits både
i England och Amerika, och här i Sverige hade
Samuel Owen redan 1816 på den af honom
byggda båten »The Witch of Stockholm», tillika
vårt lands första ångbåt, tillämpat samma idé i
form af ett »skrufhjul». De utländska patenten
ledde dock, så vidt vi känna, ej till några andra
praktiska resultat än att de, när Ericssons
propeller fick en stor användning, framdrogos för
att bestrida honom uppfinnaräran. Owens
skruf-hjul, onekligen den första praktiska tillämpningen
af idén, måste i sin dåvarande form ej befunnits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
