Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Robert Stockton.»
59
lyckligt Atlanten och blef med jubel mottaget i
New-York, hvars kommunalråd utnämde
befälhafvaren på denna Amerikas och världens första
propellerångare till hedersborgare i sin stad.
»Stockton» fick sedermera ett egendomligt öde. Då
britiska patentbyrån många år därefter vände sig
till kapten Ericsson för att genom hans bemedling
för sitt museum få inköpa »Stocktons» maskin och
E. gjorde framställning härom till ångarens
då-varande egare, den stora maskinfirman Stevens i
Hoboken, vägrade hon ej blott, utan lät äfven
sönderbryta maskinen i bitar och kasta dem i
smältugnen samt bränna upp själfva fartyget, för att
ingenting skulle återstå däraf. Firman var
nämligen en af de många, som, sedan propellerns
framgång var gifven, sökte göra Ericsson uppfinnaräran
stridig, åberopande sig på patent å skrufvar för
drifvande af allahanda mekaniska inrättningar,
hvaraf världen ännu aldrig sett någon frukt.
Men kapten Stocktons bemödanden för den
nya uppfinningens naturaliserande i hans hemland
stannade ej därvid. Han sökte äfven förmå
uppfinnaren sjäjf att flytta öfver till Amerika, där han
skulle finna ett tacksammare fält för sin verksamhet,
Ericsson var ej svår att öfvertala. Han var
trött vid det blinda motstånd äfven de af hans
uppfinningar, hvilkas nytta var påtagligast, rönt
af engelska fackmän och myndigheter; särskildt
måste tillbakavisandet af hans senaste uppfinning,
hvaraf intet land skulle dragit större fördel än
England, gå honom djupt till sinnes. Man förespeglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
