Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Och likväl erkännes det nu ha varit en af tidens
största mekaniska triumfer. Något bättre prof
på mekanisk arbetsskicklighet hade dittills ej
utgått från amerikanska verkstäder.
Trogen sin vana, lät Ericsson ej nedslå sig
af motgången. Han grep sig genast an med
att afhjälpa bristerna, och sådant var förtroendet
till hans snilles resurser, att han ännu fann
kapitalister benägna att förskjuta de summor han
behöfde för nya experiment. Dessa fortgingo
ända till 1860, då han af brist på medel lade
arbetet på den stora kalorikmaskinen å sido.
»Jag befinner mig på ruinens brant,» skref han,
»och måste göra någonting för att skaffa mig
bröd och åtminstone i någon mån häfda min
ställning som ångans motståndare.»
Så vidt vi veta, återtog han det aldrig mer.
Och längre fram inseende fruktlösheten af att
fortsätta kampen på detta område, erkände han
sig öppet och ärligt besegrad. »Den nyare
ingeniörsvetenskapens resurser till åstadkommande
af maskiner för varmluftsfartyg voro uttömda,»
yttrar han i sitt stora centennialverk, »och den
viktiga frågan, om upphettad luft kan som
mekanisk motor i stor skala täfla med ångan, var
för alltid dömd till hvila.»
Märkligt är emellertid, att sir William Siemens,
den berömde ingeniören, som tillgodogjort en
af kalorikmaskinens sinnrikaste beståndsdelar,
regeneratorn, ännu 1882 i ett anförande inför
British association yttrade, att »kalorik-, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
