Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Monitor.
vattnet mellan virginiska kusten och Monroe-ön
bär namnet Hampton roads och står i norr i
förbindelse med den långa och breda hafsvik,
som leder upp till Washington, Philadelphia och
Baltimore.
Det var en kritisk ställning, hvari Norden
nu befann sig, innan det hann få sin armé
ombildad och sitt kustförsvar bättre ordnadt. Det
egde visserligen en flotta af några fregatter, men
de voro alla af trä och egnade sig genom sin
storlek ej väl för rörelser i det af grund
uppfyllda farvattnet utanför kusten. De lågo likväl
nu på Hampton roads, bemannade med
ypperliga sjömän, för a-tt betäcka och understödja
landtarméns rörelser. Om de konfedererades
sjö-rustningar visste man i Washington mycket litet,
men dunkla rykten gingo, att de i Norfolk byggde
en flottilj af pansrade båtar, med hvilka de
ämnade hemsöka nordstaternas kuster.
I detta ögonblick af stor fara visade sig den
amerikanska patriotismen i sin vackraste dager.
Washingtons verk skulle ej fa förstöras, och på
slafveriet skulle nu göras slut med ens. Öfverallt
strömmade frivillige, ofta i hela regementen, till
fanorna. Patriotiska gåfvor insändes i massor,
och där man ej hade penningar gaf man råd.
Regeringen i Washington öfverhopades ordentligt
med förslag till förödande krigsmaskiner, oftast
mer välmenta än användbara.
I synnerhet var det sjöförsvaret, som satte
många hjärnor, äfven utom fackmännens krets,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
