Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Monitor.
En amerikansk författare har sagt, att Ericsson
till modell för sin Monitor valt timmerflottarna på
elfvarna och sjöarna i sin födelsebygd. Var det
så, liknade hon åtminstone förebilden i sin höjd
öfver vattenytan: bården på den flytande hatten
hade endast en tjocklek af halfannan fot. Men
utanpå timret, af ek, låg här ett 5 tums lager af
järnplåt, och kullen, tornet, hade ej mindre än 9
tums tjocklek, bara järnet alltigenom. Och det
hufvud, för hvilket denna järnhatt skulle passa,
måste ha det kolossala omfånget af 60 fot.
Ofvanpå det glatta järndäcket syntes ingenting
mer än det stora tornet och ett annat mindre
därbakom för rorman och befälhafvare. Besättning
och maskineri befunno sig i fartygets undre,
opansrade del, som låg helt och hållet under vattnet,
och därifrån alla manövrer kunde verkställas utan
att en enda man behöfde visa sig på däck. Ankare,
propeller och roder voro helt och hållet gömda af
det öfverskjutande pansarbrättet.
Det stora tornet, täckt af ett bombfritt tak,
gömde två väldiga kanoner och kunde med dem
kringvridas, så att eld kunde gifvas åt hvilket håll
som helst, utan att fartyget behöfde ändra
ställning. När eld kommenderades, öppnades portarna,
kanonerna slungade ut sin grofva laddning och
drogo sig därefter ögonblickligt tillbaka.
Skorstenen kunde borttagas. Under drabbning var
däcket sålunda alldeles klart och stängdt, så att
en äntrande fiende ej skulle finna annat än en kal
och slät pansaryta och två torn af järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
