Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
I cle förut omtalta hålrummen på stort djup och
särskildt i kalkspat.en, som bildar sprickfyllnad i de
djupare delarne af Professorns malm, träffas ej sällan små
svafvelkiskristaller, och man kunde derför frestas antaga,
att svafvelhalten är större i den kalkrika malmen än i
den öfriga. Det må emellertid erinras, att en stor del
af den genomborrade malmen i Professorn är ren
svartmalm utan vare sig kalkspat i nämnvärd mängd eller
synlig inblandning af kis, samt att största delen af
Kii-runavaaras malm icke är pipig eller porös, hvadan man
ej torde behöfva befara att svafvelhalten, annat än i
undantagsfall, är större mot djupet än i dagen.
På tvenne ställen i Vaktmästarens och Geologens
kullar hafva anträffats tunna utvittringar af malakit. Något
annat kopparmineral har ej iakttagits.
Enligt 4 analyser från 1875 uppgår halten af
titan-syra i prof från vidt skilda ställen inom fältet till 0,32
à 0,6 procent; i prof tagna 1897 på två ställen i
Professorns kulle har den uppgått till resp. 0,9 och 0,95
procent, och i 4 prof af diamantborrkärnor från borrhål
n:o 4 hafva provisoriskt utförda analyser angifvit halter
af nämda ämne, föga öfverskridande 0,45 à 0,75 procent.
I den omgifvande porfyren, och särskildt i liggandet, är
titanit. ett ganska allmänt förekommande mineral; i malmen
har detsamma dock hittills iakttagits endast på ett ställe,
nämligen i en skärpning i Jägmästarens kulle, der det
synes förekomma temligen rikligt.
Malmens halt af mangan har 1896 och 1897 bestämts
i 3 prof och uppgår till resp. 0,20, 0,18 och 0,32 procent.
Vid liggväggen i Geologens kulle omvexla inom ett
område af 140 meters längd och 40 meters bredd på
ett-mycket egendomligt sätt lagerformiga partier af porfyr
och apatitrik men för öfrigt ren jernmalm. Förutom de
hornblende- och kloritrika skolar af några decimeters
bredd, hvilka anträffats på ett par ställen i
diamantborrhålen, är detta den enda kända inblandning af bergart
inom hela fältet. På de få ställen, der kontakten mellan
malm och sidosten ligger blottad, är den förre blandad
med bergartens mineral endast på en eller annan meters
afstånd från gränsen.
Af dessa förhållanden följer, att malmprocenten vid
Halmens
titanhalt.
Bergarter
i malmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
