- Project Runeberg -  Undersökningar rörande jernmalmstillgångarne i Kiirunavaara och Luossavaara /
48

(1898) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

brytningen kommer att blifva mycket hög, enär någon
nämnvärd bortskrädning af bergart icke behöfver
ifrågakomma annat än vid liängväggens nedtagande.

En egenskap hos största delen af Kiirunavaaras malm,
som i flera afseenden torde komma att utöfva inflytande
vid dess tillgodogörande, är dess ovanliga täthet och
hårdhet. Den häraf följande olägenheten, att den är mycket
hårdborrad, motväges i allmänhet af den mycket starkt
utvecklade förklyftningen, hvilken medför, att
berglossningen blir ovanligt stor. Med hårdheten följer för öfrigt
den fördelen, att malmen vid brytningen icke bildar mull,
hvaremot den i regeln med lätthet kan krossas till sådan
storlek som är lämplig vid smältningen.

En omedelbar följd af hårdheten och tätheten samt
det sätt på hvilket apatiten förekommer, är att detta
mineral icke kan genom magnetisk separering ens något så
när fullständigt skiljas från magentiten. Måhända kunde
de större, rena apatitpartierna aflägsnas, men deremot
finnes ingen möjlighet att, vare sig på detta sätt eller
genom slamning, framställa en fosforfattig malm af den
apatitrika.

Luossavaara malmberg.

I Luossavaara är jernmalmen till sin utsträckning
och beskaffenhet vida mindre känd än i Kiirunavaara,
emedan densamma till allra största delen är betäckt af lösa
jordlager. Genom magnetiska undersökningar,
jorclrym-ningar och skärpningar har det emellertid utrönts, att
malm-stocken icke direkt, sammanhänger med Kiirunavaaras
malm, utan att den börjar omkring 800 meter norr om
Luossajärvis strand och sträcker sig uppför det
kägel-formade bergets delvis tämligen branta sluttning till toppen
(229 meter öfver vattenytan), der den ligger blottad inom
ett område af mer än 100 meters längd och 50 à 60
meters bredd. Norr om toppen finnas starka och
vidsträckta kompassdrag på en längd af närmare 400 meter
och svagare sådana inom ett mycket smalt område med
omkring 300 meters längd. Längden af hela
malmförekomsten kan uppskattas till omkring 1,270 meter, hvarvid

Malmens
fysiska
beskaffenhet.

Malmens
fältutsträckning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jern1897/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free