Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN; JERNEPLOOOS FRAMOÅ.NO
Och han sände Allan ett extra telegram:
Vi tar smoking.
Faster Maria var en person, som kunde
arrangera, när hon ville. Bordet, dukat för fyra i
Karl Gustavs yttre rum, var särdeles vackert.
Vid varje kuvert stod ett litet glas med höstens
hårdpackade, blekskära och lite vissnade
rosenknoppar. Silvret antydde många rätter och glasen
två sorters vin. Karl Gustav var nöjd. När
tiden nalkades, klappade hans hjärta av
spänning. Den sista halvtimmen kunde han inte sitta
stilla, och han speglade sig ideligen. Måtte nu inte
Allan glömma gitarren! Hur skulle mötet bli
mellan Allan och Agneta? Och hur skulle han
kunna mäta sig med Allan? Skulle Gudrun väl
vara på gott humör eller så där otrevlig, som hon
var ibland? Hur kunde det för resten komma
sig, att han, ehuru en allvarlig .och tänkande
yngling, avgjort tyckte bäst om Gudrun av de
två, medan Allan, som var så kvickställd och
munter, älskade den allvarsamma Agneta? Han
hade så fördjupat sig i dessa funderingar, ,att
klockans slag, som angav att tiden var inne,
överraskade honom. I samma ögonblick kom
Allan och ställde gitarren ifrån sig innanför
dörren.
Det var inte Karl Gustavs vana att reflektera
över vännens utseende, men nu slog det honom,
att Allan var vacker som en ung grekisk gud.
— Snygg smoking, är den ny? frågade han,
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
