Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
har jag inget, men här är citronvatten, om mor
vill ha?
Då hon uttalade ordet citron, minns hon,
att hon hört talas om morot och citron för någon
tid sedan i ett annat sammanhang, och det just
inne hos mor Marit. Det var Fina, som en dag
skrutit med landshövdingskan, att hon gjorde en
marmelad av dessa två beståndsdelar, så lyckad
var det sagt, som en förening mellan en mes
och en ragata. Och mor Marit hade därvid jämrat
sig över, att hon aldrig fick någon ätlig mat,
och att Frestaren tog hennes smörgåspålägg.
Men Ingår vaknar med ruelse ur dessa
profana tankar på morotsmarmelad av mor Marits
lilla brustna röst.
— Men du borde väl ändå ha hört, när jag
kom in i affären genom dörren från kontoret
och sa till dig, att Ingår nu är jag dö, tös, och
de var inget svårt å tala om. Men du expediera
och hörde inte, och fast de var
landshövdingskan själv, som köpte marmelad, så är jag ju
ändå mor din. Där stod en tie öres
vitpeppar-burk på disken, den tänkte jag ta å knacka mot
marmorn, för å göra mig hörd, men jag tydde
inte lyftan, och det är ändå inte mycket i en
sån där tieöresburk. Jag vänta och vänta, och
tänkte hon ska väl gå, men när hon fått sin
marmelad, så skulle du väga upp nån kryddor
till henne. Då ge jag å satte mig rakt på
krydd-vågen, ja de var förstås på vikterna, och de
var välan orätt, men så stor synd ble det ändå
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
