Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
af ganska olika dimensioner och kommer således då
kvarnen att innehålla kulor af olika storlek. Då
relativt groft material inmatas i kulkvarnen erfordras
större kulor i och för dettas sönderslående; i öfrigt
verkar ett stort antal mindre kulor fördelaktigt
genom det större antalet beröringsytor. Kulornas
storlek och antal måste för erhållande af gynnsamt
malningsresultat rättas efter rågodsets mineralogiska
beskaffenhet och dess kornstorlek. Af tab. XXXII
framgår att i detta hänseende stora olikheter
förefinnas vid de olika verken.
De kulor, som komma till användning i
Gröndals kulkvarn, äro vid olika verk af olika material.
Än utgöras de af tackjärn, gjutna direkt från
masugnen, än utgöras de af hvitt kokillhärdadt
tackjärn, och än äro de smidda eller pressade
stålkulor.
Med hänsyn till hållbarheten mot slitning stå
stålkulorna främst, men på grund af det högre
priset hafva de hittills icke erhållit synnerligen stor
användning. Som exempel på, hvilken inverkan
materialets beskaffenhet kan utöfva på kulslitningen,
må nämnas följande. Vid Klacka-Lerberg
användes under åren 1903-1905 tackjärnskulor och under
1906-1908 smidda stålkulor: kulslitningen var de
förstnämnda åren 1.45-1.51 kg, under de sistnämnda
O.so-0.56 kg pr ton rågods. Vid af K. Mörtsell
utförda försök (Riddarhyttan) visade sig
kulslitningen vara vid tackjärnskulor 1.12 och vid smidda
stålkulor 0.28 kg pr ton målet gods. Och vid ett
annat verk var kulslitningen 1.4 kg, då kulor, direkt
gjutna från masugnen användes, men blott 0.5 kg
vid begagnande af kulor af hvitt tackjärn, omsmält
i kupolugn.
Kulslitningen vid en del olika verk framgår af
tab. XXXII, och är ganska väsentligt olika vid
olika verk, beroende dels på det krossade godsets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
