Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Den svenska järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt, af Walfr. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
beskaffenhet och dels på olikhet i kulmaterialet.
Af största vikt är, att kulorna icke äro blåsiga
eller pipiga, enär de i sådant fall lätt blifva platta
och därefter ej rulla utan hasa i kvarnen, hvarvid
effekten af dem i väsentlig grad minskas. Af
samma orsak är det af vikt, att ej kulorna äro så
spröda, att de lätt springa sönder. Hvad beträffar
inverkan af den mineralogiska beskaffenheten hos
det gods, som skall krossas, är klart, att gods, som
innehåller mineral af stor hårdhetsgrad, såsom t. ex.
kvarts och granat, utöfva större slitning än sådant
gods, som till väsentlig del består af mindre hårda
mineral, såsom kalkspat, klorit o. d.
Afverkningsförmågan hos en kulkvarn är
beroende af kvarnens storlek, kulornas antal och
storlek, kringvridningshastigheten, kornstorleken hos
det ingående godset och till hvilken finlek
krossningen skall ske, af rågodsets mineralogiska
beskaffenhet m. m.
Såsom af tab. XXXII framgår har den större
kulkvarnstypen väsentligt större af verkning. En
direkt jämförelse emellan den större och mindre typen
kan dock ske endast där bägge typerna arbeta
bredvid hvarandra under fullt likartade förhållanden.
Så är fallet vid Blötberget och förhålla sig deras
kapacitet där såsom 4.i : 2.5. Vid Stråssa hafva
jämförande försök under fullt likartade förhållanden
utförts med de bägge typerna och framgick
därvid, att den större kvarnen med 2.5 ton kulor
afverkade 150 ton pr dygn (nettotid) och den
mindre kvarnen med 1.5 ton kulor, 110 ton på
samma tid.
Ett större antal kulor medför ökning i
afverk-ningen men samtidigt en väsentlig ökning i
kraft-behofvet. Anmärkningsvärdt är att kraftåtgången
hos dessa kvarnar vid olika verk ofta företer stora
olikheter, såsom framgår af tab. XXXII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
