Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte nr 1 - Om beskickningar och deras uppgörande. Historisk återblick, av J. A. Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
ha ådagalagt genom såväl syntetiska som analytiska försök, att en god
masugnsslagg bör bildas av bisilikater. Tydligen avser han här smi¬
destackjärn. Dessa i smått utförda undersökningar låter han följas av
försök i masugnen vid Dormsjö,!) därvid han bl. a. fastslog, att man
kan använda masugnsslagg som fluss vid rika beskickningars avblås¬
ning. Med rik beskickning förstod han då en sådan, som gav ungefär
200 kg slagg pr 1000 kg tackjärn — det borde, ansåg han, ha varit
lika mycket slagg som tackjärn.
I sin berättelse över Falu Bergsskolas verksamhet år 1825?) påminner
Sefström åter om, att man ännu vet mycket litet om sambandet mellan
slaggens och tackjärnets egenskaper, på samma gång som han fram¬
håller detta som det viktigaste vid fråga om en beskickning, och han
redogör i fortsättningen för masugnsförsök, genom vilka ber ville vinna
bekräftelse på sin förut uttalade förmodan, att för smidestackjärn bi¬
silikatslagg vore bäst passande och för gjuttackjärn trisilikatslagg, där¬
vid dock lerjorden räknades till baserna.
Med framhållande av, att det anses som erkänt, att bisilikatslaggen
är den lämpligaste vid framställning av smidestackjärn, säger A. G.
Tamm,”) att detta förhållande betydligt modifieras av inbördes propor¬
tionen av de ämnen, med vilka kiselsyran förenas vid slaggens bild¬
ning. För att bevisa sitt påstående utförde han en del syntetiska för¬
sök, som han diskuterar på ett intressant sätt. Något på sidan om
saken, säger han där bl. a., att den allmänna meningen, att en mangan¬
halt hos malmen bidrager till erhållande av ett gott stål, torde få här¬
ledas, icke av att mangan i och för sig är närvarande, utan av dess
inverkan på själva färskningen av tackjärnet, ja, möjligen redan vid
järnets utbringande ur malmen i masugnen.
I berättelsen från Falu Bergsskola för år 1827") redogör Sefström för
vidlyftiga slaggförsök i den förut omnämnda ässjan, avseende bland
mycket annat att undersöka, huru de i beskickningen ingående ämnena
fördela sig till slaggen och järnet. In fråga, som han där uppställer,
är »bör lerjorden anses såsom syra eller bas, då den ingår i slaggerna?»,
och han besvarar den sålunda, att lerjorden "bör räknas som syra i
singulosilikat och troligen även i bisilikat. Vidare uppmärksammar
han svavel, fosfor, arsenik m. fl. element såsom föroreningar i malmerna
och sekundärt i tackjärnet.
Genom alla dessa utredande undersökningar, framförallt av Sefström
och hans lärjungar, kom hela frågan om beskickningars uppgörande,
: Jernkontore ts Annaler 1827, sid. 36.
3j ) > 1826. I, sid. 125.
3) > so 1000, 0,
4) > > TRISS SÄGS:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
